dementi

tar tillbaka det där med att det går att andas, det gick i några timmar, sen var  smärtan i bröstet tillbaka och ögonen grumliga.
marie och jag gick till stan, och in på centrumkliniken (vilket kan associeras till en olaglig abortklinik men visade sig vara en mycket effektiv läkarmottagning) där jag betalade en massa pengar för att få ett stick i armen (vilken för stunden gör så ont att jag inte kan lyfta den) och två doser drickbart som ska minska risken för diverse kolik. Nästa spruta blir om en månad och sen väntar ytterligare en, fast låångt fram. usch usch, sötisen försökte trösta mig genom att leda in mig i en godisaffär, och ja hon lyckades skapligt :) Sen har jag införskaffat studsbollar åt fjompen, fem stycken som han ska få imorrn, fast inte alla direkt kanske :p
Nu ska jag tycka lite mer synd om mig själv (vissa får genomlida en massa smärta för att komma utomlands :p ) och sen ska jag knåpa vidare på hemtentan med en arm samt packa inför imorrn.


Och vi i gruppen försökte iaf få upp arbetsmoralen (eller var det att vi försökte få upp något annat? :P )

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0